Alla sagor har ett slut
.. även min och Josephines. Det här är mitt val och jag har bestämt mig för att sälja henne. Jag älskar Josephine - ingen får tro något annat men jag måste också tänka på min egen utveckling. Josephine är 18 år och kommer aldrig kunna gå LA dressyr eller hoppa banor på 110 cm för det börjar bli för högt för henne. Hon har gått på ridskola länge och lärt många barn att rida så nu förtjänar hon att få ta det lugnare. Jag har gjort mitt jobb med henne och vi har utvecklats mycket tillsammans under de här 2 åren. Jag har bara 3 år kvar på ponny och eftersom jag vill ut på tävlingsbanorna är det enda alternativet att sälja henne. Jag har haft henne i nästan precis 2 år, den 14 juni blev hon min. Det känns såklart jättetråkigt och jag kan säga att många tårar har fällts över Josephine de senaste veckorna. Dem rinner även nu när jag skriver det här… Jag vet att det kommer bli tufft, rktigt riktigt tufft. Om Jennies novell som hon har skrivit i skolan som handlar om en tjej som säljer sin ponny får mig att börja gråta, hur ska det då gå den dagen om faktist åker?
Vi har redan hittat ett nytt hem åt henne. Hon ska få åka till Emelie som just har köpt en gård med stall. Där kommer hon få gå som sällskapshäst till Emelies storhäst och hon kommer att ridas och hållas i gång. Det ligger inte så långt från Umeå så jag kommer åka och hälsa på henne så ofta som möjligt. Emelie har också sagt att jag kan få rida henne någon gång om jag vill.
Hon åker inte nu utan i början av juni så vi har mindre än 1 månad kvar tillsammans. Tiden bara rinner i väg och det är inte långt kvar nu. Ibland får jag nästan panikkänslor, liksom ”vad har jag gjort?” men det känns ändå bra eftersom jag vet att hon kommer få det bra hos Emelie.
Så det är därför vi nu letar en ny ponny. Om vi har hittat någon innan Josephine åker får vi se. Jag vet vad jag söker och vad mina krav på ponnyn är så nu gäller det bara att hitta rätt.
Min knäppa, fina, tokiga, underbara, lilla ponny. Hur ska jag kunna släppa dig?
Together forever, never apart. Maybe in distance but never at heart. ♥